Tävlade underverket i dressyr i lördags, hans andra dressyrtävling någonsin, och därtill alldeles för svåra program för honom. Men han hamnade en plats utanför placering i första klassen, och hade inte jag glömt programmet i andra så hade han hamnat högre även där (vilket goes to show att man INTE ska försöka lära sig programmen i bilen på väg till tävling, medan man kör).

Mäkta stolt över honom är jag, särskilt eftersom vi skulle startat 11.23 och kom dit 10.10 bara för att upptäcka att de puttat upp oss i startlistan, till 10.40.

Framridning i tio minuter är tydligen recept för framgång.