Vi fick ett par pallar med fodermorötter för ett tag sen. Ett par pallar morötter är VÄLDIGT MYCKET MORÖTTER; även om vildsvinen får sin beskärda del så tuggar hästarna morötter morgon, middag och kväll. Så varje morgon, om hästarna inte går på betestillvänjning, så häller jag ut en säck i hagen samtidigt som jag lägger ut dagens hö, och så står de där och mumsar. Det är faktiskt goda morötter, så jag fattar att de inte är trötta på dem än.

Den lilla hunden tycker också om morötter, så såhär såg det ut imorse:



Sekunderna efter så stod hunden och min häst och samsades om samma morot. Som sagt, tur att man har snälla hästar. Och ja, jag håller ögonen på dem.

Den nya ponnyn blir bryskt bortjagad av F's ponny om hon kommer för nära sällskapsshettisen, så hon fick sina morötter på behörigt avstånd. Shettisen älskar alla andra hästar, så hon är inte alls svår att vänja in, och min häst likaså, men F's ponny är lite av en bitch, så hon brukar framhärda i att vara en häxa den första veckan. Min häst har dock förbarmat sig över henne, och äter (motvilligt) hö tillsammans med henne så hon ska slippa vara ensam. Visst är hon söt?

Okej, kanske inte jättesöt på den där bilden, men jag lovar, väldigt söt irl.