Hästarna fick gå ut i "mellanhagen" idag, de har gått i vinterhagen hela vintern, och där är det vääääldigt fattigt på gräs, mest är det jord. Inte jättemycket i mellanhagen heller, men några cm i alla fall, och tanken är att de ska gå ute i natt också på prov. Där finns ett lösdriftsstall som de kan gå in i. Ponnyn tappade i vikt väldigt förra året när de fick börja gå ute, så nu tar vi det säkra före det osäkra och vänjer in dem väldigt långsamt, typ en gång i veckan till att börja med. Sen får de gå i sommarhagen som är på massor av hektar (när veckoträningarna har uppehåll, för det tar sjukt lång tid att fånga dem där, den är enorm).

Strategisk som man är såg jag till att det blev just från fredag till lördag = inget utsläpp och ingen mockning imorgon = sovmorgon. På söndag är det hopptävling, och jag ska åka redan halv åtta, så där blir det ingen sovmorgon minsann.

Men, hur som helst, jag red min häst först, och sen gick jag tillbaka till vinterhagen för att "koppla på" flickorna, som anade att något var annorlunda och vägrade komma. Till slut lyckades jag fånga in sällskapsshettisen meddelst lassometoden, genom att använda ponnyns grimma. Sen satt jag upp igen, för jag orkade inte gå hela vägen. Ponnyn stod längst bak i hagen och blängde misstroget på oss när vi gick, men fick full fart när hon insåg att vi gick utan henne, och fick ÄNNU mer fart när hon insåg vart vi var på väg. Hon störtade förbi oss, halvlåg i kurvan, och skenade in i mellanhagen, bara för att inse att vi var långt efter, varpå hon gjorde en tjurrusning tillbaka till oss, rundade oss, och satte av igen.

Om jag bara hade suttit på min häst, eller bara hållit i shettisen hade det väl varit enkelt. Men båda på en gång, när de båda får fnatt av att inte få springa, var lite knepigt. Väl framme vid hagen skulle de ju stå still medan jag plockade av min häst alla saker också (svårast var bakskydden..), men sen jäklar blev det springa av. Varv på varv på varv på den lilla del de får gå på än (resten är avskilt så de inte kan trampa ner allt gräs direkt), de två stora njöt av springandet medan shettisen insåg ganska snabbt att det var överskattat och körde ner huvudet i gräset istället.

Härligt att se på är det i alla fall, och så luktar det så gott när de går där och äter nytt gräs. Får se vad min häst säger om lösdriften bara, ingången var läääskig tyckte han.