Mer hästar: har just kommit hem från tre dagars hoppläger för Ted Nätterqvist, super, och även om han inte säger så mycket så har det han sagt varit lite av en ögonöppnare. Små detaljer bara som jag inte kopplat förut, och som helt plötsligt gjorde stor förändring.

Min häst är för övrigt klockren att ha med sig runt på sånt här och på tävling, bryr sig inte ett dugg om nya hästar, nytt ställe och nya rutiner, är bara glad och nöjd när han får "vara med" och det är andra hästar runt omkring.

Förutom de små detaljerna så var väl den största grejen att vi hoppade runt en bana som låg på 130, och där högsta hindret (i en serie förvisso) låg på 145.

!!

Liksom, jag tror inte min häst ens har hoppat högre än 120 förut, men han hoppade glatt runt som han aldrig gjort annat, trots att jag hade väldigt svårt att hänga med i de stora sprången ibland. Även vatten hoppade han som ingenting. Lite har väl fälttävlansträningen gjort, men det är ju inte samma sorts vatten.

Kom hem till tomt hus med undantag för två väldigt glada hundar. Är första ensamma kvällen för mig på väldigt väldigt länge. Jag GILLAR ensamtid, om nu någon missat det, så jag är mäkta nöjd.