Oj vilken arg liten häst jag satt på igår. Ena bakskon satt lite löst (hovslagaren kom idag så det var bra timing av henne), så ville inte rida på vägarna, utan valde en väg i skogen och längs med gärdena där det var mjukt. Där har vi gått tidigare, men det hade hon visst "glömt". I vanliga fall när det händer så skickar jag hunden framför, men hunden var i sin tur också skitsur över vägvalet (högt blött gräs är hans sämsta näst efter mycket snö), så han lommade efter oss och vägrade kategoriskt att gå framför. Och var hon inte tittig innan så blev hon det när vi kom upp längs med hägnet och det gick en kille innanför med röjsåg och slog gräs nedanför eltråden. Det var minsann så läskigt att det bara gick att stå still.

Min strategi i de lägena brukar vara att låta hästen stå kvar och titta, för Tilly står åtminstone still, hon försöker aldrig vända eller så (peppar peppar), men undrar om det faktiskt är rätt, eller om jag nästa gång bara ska tvinga förbi henne, för nu stod hon där och jagade upp sig så pass att ALLT sen var läskigt.

Gå förbi grinden - läskigt. Gå förbi vildsvinen - läskigt (de har gubevars bara DELAT HAGE). Gå förbi lösdriften - läskigt (!?)

Och DÅ brukar min vanliga strategi vara att rida fram och tillbaka längs med det läskiga i öppnor och slutor tills hästen helt enkelt sluta vara rädd av ren tristess, men det funkade faktiskt inte på Tilly, och hon blev riktigt jäkla upprörd över att hon inte bara fick gå därifrån. Jag känner henne inte tillräckligt väl heller för att veta om hon faktiskt ÄR rädd, eller om hon tar chansen att slippa undan, men hon fnorkade rejält ett par gånger, och i min värld betyder det äkta rädsla.

Så det som skulle bli en vanlig enkel vilodags-skrittur utvecklades till regelrätt dressyrpass på gärdet för att rida igenom henne efter allt det där, för spänd var bara förnamnet.

Imorse sken solen och det var svinkallt, alltså perfekt för morgonridtur, och givetvis gick jag då samma runda igen, denna gång på lång tygel hela vägen (och min kära oh-shit-strap), och DET var nog ett bra val, för allt som var läskigt igår var givetvis läskigt idag också, men eftersom jag struntade i det så kom hon liksom av sig och den totala spändheten uteblev.

Nu är de nyskodda, så tänkte ta med dem båda på springtur ikväll. Om jag orkar. Vilodag får bli en annan dag.