Red exakt samma tur i förrgår som dagen innan för att Flingan skulle känna igen sig, och hon coolade ner sig märkbart bara till andra dagen. Skillnaden var då att vi bytt häst och jag satt på Flingan, och tyckte nog att hon var ganska trevlig.

Hon är uppenbart galoppör-inriden, vilket innebär att hästen ska gå fortare när man ökar trycket i munnen, och sakta av när man släpper tyglarna. Nu är hästen elva år och har inte gått i träning sen hon var fyra, så man tycker kanske att någon under de åren kunde omskolat henne, men antingen har de gjort ett kasst jobb, eller inte alls. Hon är med andra ord väldigt mjuk och fin i munnen egentligen, och när jag bara satt med stöd i handen och följde med så gick hon igenom hela kroppen. Men de gånger hon trots allt eldade upp sig och jag var tvungen att hålla emot mer så blev det mest bara stretande av det hela. Hon är väldigt känslig i munnen och om huvudet över huvud taget, så jag gissar att hon blivit dragen i munnen mer än ett par gånger, och att det kommer ta sin lilla tid med mjuk ridning att få henne okej. Inget jag kommer hinna med denna sommar, det är då säkert.

Stel som en planka i sidorna och följer inte skänkeln alls, och när jag provade att trava så gick det bra tills hon började elda iväg och jag var tvungen att hålla emot mer, och då ligger hon ju - enligt sin grundutbildning - på mer, och ja... Jag ska prova mig fram lite till en metod som passar henne så jag kan vara lite konsekvent. Sen om det blir massor med övergångar, eller volter, eller att hon helt enkelt får gå för fort tills hon lär sig får vi se.

Igår fick de en skrittur med mig på Tilly och Flingan bredvid. Möjligtvis en chanstagning, men jag resonerade som så att eftersom hon nu är galopptränad har hon definitivt gått som handhäst tidigare, och om hon kommer ihåg att gå mot handen så minns hon säkert det med. Och det var en lyckträff - Tilly var uttråkad till tusen efter en timmes skrittande, men Flingan lunkade på bredvid henne och var lugn och helnöjd med situationen, och fick gå samma runda en gång till för ökad trygghet och igenkänning.

Idag får de gå separat dock. Att jag kan lämna Tilly ensam vet jag, men Flingan har hitills visat separationsångest och det blir intressant att se vad hon säger om saken, men tänkte att jag tar i dem tillsammans, börjar med att rida Flingan och lämnar Tilly i stallet, släpper ut Flingan direkt i hagen efter ridturen och går iväg med Tilly åt motsatt håll.

Har sökt på nätet efter en ponny att ha som sällskap till den som blir lämnad kvar, men utan någon träff. Det skulle underlätta saker, så om någon vet om någon ponny som vill/kan gå på bete som sällskap så hör av er.