Dag 3 - Min största rädsla

Just nu är min största rädsla att min lånehäst ska skada sig på något sätt och det ska bli bråk om saken. Alternativt att hon inte ska återhämta sig efter sin gamla skada och bli fullt ridbar igen, för det innebär att jag kommer lämna tillbaka henne, och då kanske det blir bråk om det, trots att vi har ett avtal.

Jag är även rädd för att hon inte ska ha det bra nog, jag är mycket mer beskyddande gentemot den här lilla flickan än jag var mot B som på något sätt uppfattades som mer robust. Honom kunde jag till exempel ut och rida i skogen med utan skydd, något som jag aldrig skulle få för mig ens i longering med Tilly. Det har nog med att göra med att hon inte är min också, det ÄR en liten ångest i att ha lånehäst.

Jag är rädd för att hon inte ska trivas med tillvaron, just nu är den ju väldigt tråkig. Eftersom hon är lite knepig med andra hästar så går hon ensam i hagen, visserligen med fem andra hästar precis bredvid, men det är ändå inte samma sak, och inget jag tycker om på något sätt. Jag har dock inte möjlighet att betala en stallhyra till bara för en sällskapshäst. Hon verkar lugn, harmonisk och tillfreds, men inte alla dagar, och jag vill verkligen, VERKLIGEN att hon bara ska ha det bra.

Sen är jag alltid lite smårädd för att hoppa höga hinder, för att hopptävla och för att rida terräng, men det kan man faktiskt inte räkna.