Jag har hoppat treåring och överlevt. Låter som något från Discovery?
Jag har ridit mycket unghäst i mina dagar, welsh och connemara på Irland, galopp- och polohästar i Australien. Var ganska rädd ganska många gånger, men ramlade faktiskt bara av sammanlagt tre gånger, varav två var på samma unghäst, under samma runda.
Igår fick jag veta under påklädningen att hon visst "kunde bocka lite grann".
Ja. Om man med lite grann menar hela tiden, så stämde det visst. Jag var hur som helst väldigt glad för martingalens halsrem, som jag höll i ett stadigt grepp tills hon fick slut på bensin. Av ramlade jag dock inte, fast det var nära på slutet när jag satt på långa tyglar och hon blev "skrämd" av ett ljud utanför.
Snällt och fint stod hon i släpet, och knatade på som om hon aldrig gjort annat, det var ju positivt.
Idag ska Tilly på återbesök, och även ultraljudas av den där belgaren. Jag är lite nervös inför besöket, han kan visst vara lite knepig. Plus att han tydligen vill att hästarna ska vara tipptopp-rena, och Tilly, som jag knappt borstat en gång sen hon kom hit, stövar en hel del. Och jag badar ICKE i december. Jag får väl sminka på mig lite så att JAG är snygg så glömmer han hästen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar