En hel vecka sen sist, men nu är jag åter från svensk-italienskt bröllop i Rom, och två kilo tyngre av all god mat och glass var det dags att äntra hästryggen igår efter fem dagars vila. Tilly blev JÄTTEGLAD att se matte, och jag inledde med att knalla runt i hela hagen och leta efter Görans två grimmor och två flughuvor som han lyckats skala av sig (dock utan framgång). Tilly gick bakom mig med mulen på min axel hela tiden, tills hon fick lite småfnatt och stirrade upp både hunden och Göran på bock-galopp genom hagen (och två decimeter från mig, men då blev jag arg och slängde en gren på henne, vilket hon dock inte märkte något av).

Sen var hon mycket riktigt mycket pigg att rida, och jag hade både väst och "oh shit-strap" på henne, och passade därför på att gå en ny väg nu när hon ändå var framåt. Den är egentligen mycket rolig att rida, för den är så varierande, och har rätt många bra galoppsträckor, men eftersom hon vilat så blev det bara skritt nästan hela rundan, och den tog då ca 1,45 att gå. Jag vet ju att fem dagar inte är någon tid för en häst att vila, men känns ändå bäst så.

Jag brukar skicka hunden framför när vi rider ute, för hon trampar på bättre då när hon får följa honom, men nackdelen är att när han stannar för att nosa, eller om han går in en bit i skogen så följer hon honom då också.

Sen kom vi fram till ett u-format gärde som jag nu på sommarhalvåret oftast bara korsar i skritt, men nu hade de tagit vall där alldeles nyss, förmodligen dagen innan, och då förstör jag ju inget om jag rider där, och när hunden satte iväg i full fart följde Tilly efter. Efter gärdet är det en fin grässtig i flera hundra meter som vi skrittade längs med, och där mötte jag en tant med en hund som var skitsur över att hennes hund blivit rädd för oss där vi kom galopperandes ur skogen. Trehundra meter därifrån... folk alltså.

Sen hade mjölkbonden så fiffigt satt eltråd rakt över skogsvägen vi tänkte rida hem på, så var tvungen att rida på "stora" vägen ett par hundra meter, och där kör folk som galningar så det är alltid lite otäckt att rida där, särskilt när hunden är med. Tilly är ju fullt trafiksäker på det mesta, men kommer det en bil med skrammel på släpet så står hon ju inte still och glor direkt. Hunden vet vad "bakom", "stanna" och "gå in till kanten" betyder, så honom bryr jag mig inte så mycket om, men man ska ju HINNA ge kommandona också...

Idag tror jag vi tar samma runda igen, men med trav och galopp där det är lämpligt. Hästarna fick stå inne inatt för att vila upp sig lite, och jag tror Tilly är trött på gräshagen, för hon ville INTE gå hitåt imorse när jag hämtade dem.