Åh herregud så svårt det här är. Vi tar det från början (och det här blir också himla långt):

Skulle varit med på hopplektion med Tilly i onsdags kväll, men hann knappt börja värma upp innan det kunde konstateras att hästen var KLART oren i höger varv. Inte fullt ut halt, men oren. Då var hon även extremt motsträvig i vänster varv, så jag hoppade raskt av och åkte hem igen (SÅ ovärt, med all den där snön och så).

Som tur i oturen så visste dock min tränare att en annan tjej hon tränar skulle ha hem John Österdahl nästa dag, och hon ringde och kollade om det fanns någon tid över, så redan dagen därpå åkte jag iväg med Tilly för att få henne kollad av John, som är en av Sveriges bästa veterinärer på muskelskador.

John tittade på när hon sprang (skuttade.. hoppade.. rusade..) på volt, och konstaterade muskelskada i höger rumpa. Ungefär som jag trott/känt med andra ord. Han konstaterade vidare att hästen har väldigt, väldigt ont, och därmed är det ett under att hon överhuvudtaget gått att rida under de här två åren.

Att ingen, trots att hon rest sig, tjafsat med huvudet och allmänt visat att hon har ont, har gjort en större undersökning av henne, något som går på försäkringen, är faktiskt skamligt. Jag, som haft henne i två veckor, har redan känt att något är fel, och tar därmed genast iväg henne för (dyr) undersökning och behandling.

Det säger en hel del om den här lilla tjejens fina temperament att hon LÅTIT sig ridas, trots att hon har så ont att hon vägrade att låta John komma i närheten för att trycka/känna på hennes rygg.

Hur som helst behandlades hon i rygg och rumpa, en behandling som behöver upprepas två eller tre gånger, samt att hon borde ultraljudas för att se vad som verkligen är fel med muskeln. Nu ska hon skrittas vid hand (dvs lata jag skrittar henne som handhäst) i en vecka, sen longeras i en vecka, eftersom musklerna ändå måste hållas igång.

Innan onsdagen hade jag skrivit ett mail till ägaren, där jag förklarade hur hon var att rida i dressyren, att något verkade vara fel, samt att jag i samråd med min dressyrtränare kommit fram till att hon inte var värd mer än x antal kronor (skambud för häst med hennes stam som är i ordning, men inte i det skick hon är i nu). Fick svar där hon skrev att hon kunde inte acceptera mindre än det dubbla, samt att om jag inte ville ha henne fanns det många andra som ville låna henneoch träna och tävla. Ganska otrevligt skrivet, men jag uppfattade det inte som att där var någon otrevlig underton, utan mera att det var rakt på sak.

Efter behandlingen skrev jag dock ett lååångt mail igen, förklarade hela situationen, och skrev att jag inte ville verka otrevlig, tvärtom, men att jag hade väldigt svårt att se hur hon skulle hitta någon som ville lägga ner den tid och de pengar som denna häst behöver för att bli bra. Samt att hon var försäkrad för UNDER det jag ville ge för henne, och det ju blir en förlust om något händer. Skrev att jag nog ändå var villig att lägga det jobbet på henne (nu när John uttalat sig positivt om prognosen), men inte för dubbla x antal kronor.

Fick svar där hon skrev att hon uppskattade att jag brydde mig, att hon inte kunde acceptera x kronor, men kanske bara lite mer, samt att hon hade någon sorts försäkring som föll ut med det dubbla om hon skulle förolyckas, och hög veterinärvård. Mycket bra. Jag ska ringa henne i helgen för att prata igenom det hela lite mer, jag vill isf dock ändå LÅNA henne i ett halvår för att se om hon faktiskt BLIR bra, och sen får vi se därifrån.

Hur som helst, ringde och pratade med min dressyrtränare om detta också, och vill jag HA en häst som det är problem med från början? Alla som sett henne, inklusive mina båda hopptränare, tycker att det är en fantastisk häst, med kapacitet, och det är tre (!) stycken som sagt att om jag inte vill ha henne ska jag höra av mig till dem. Men, det är massor med jobb, och uppbyggnad på en skadad häst, som kanske inte BLIR bra, som jag inte kan tävla förrän tidigast i mitten på sommaren (för ska jag nu bygga upp henne ska jag verkligen lägga grunden ordentligt), och som inte kommer gå att rida "roligt" på ett bra tag.

Det är ju det negativa. På plussidan ligger att det är en grymt trevlig häst, fint temperament, bra inställning till hoppning (liksom, som hoppar trots mycket ont), snygg att se på, bra stam, perfekt storlek för mig, och som jag faktiskt tycker om. Jag behöver inte ge mig ut på hästjakt, något som jag annars fasar för.

Ett annat negativt är att jag redan HAR en häst. Som jag måste sälja. Nu, innan jag kan köpa någon annan, för annars har jag inte råd. Under den absolut sämsta säsongen att sälja häst. Som jag också måste hålla igång, för att öht KUNNA sälja, under den mörkaste årstiden, samtidigt som jag skulle behöva jobba lite extra, för att kunna HA två hästar.

Åh, dilemmat!