Igår hoppade jag lite för mig själv här hemma, en ganska kort ridtur, inklusive skritt före och efter tror jag det tog knappa 40 minuter. Brydde mig inte om hur han gick, fokuserade bara på mig själv och min sits, hoppade fram och tillbaka över två räcken, först ett på ca 70 cm, sen ett på 90. Det är sjukt frustrerande, men jag får inte in känslan. Jag skulle behöva hoppa mycket mer än vad jag gör idag, men för det första vill jag inte att han ska tröttna, och för det andra så räcker det inte med att bara träna hemma, skulle vilja träna för hopptränare minst två gånger i veckan, lite hederlig korvstoppning, bara så att jag känner att JAG börjar gå framåt.

Nu är min häst inte den lättaste i världen att hoppa heller, det ska gudarna veta. Han är snäll och gör rätt och så, förvisso, men hans rörelsemönster i hoppningen är inte det enklaste att läsa av och följa med i, det har alla mina tränare kommenterat, och det känner jag ju själv också. Även om jag fokuserar bara på mig själv, att göra rätt, sitta rätt, inverka rätt... ner med hälen, upp med blicken, sänk handen, följ med fram i språnget... allt allt det där, så känner jag mig ändå klumpig och tappar tyglarna. Och jag KAN, det vet jag ju, när jag tex hoppade den lilla köttbullen som jag skrev om för ett tag sen så hade jag inga som helst problem att vare sig följa med i språnget, landa rätt eller hålla kvar tyglarna. Så det kanske inte är en fråga om att jag inte är duktig nog heller, utan kanske att jag skulle behöva hoppa en annan häst också?

Om jag ändå kunde ha en plan framöver med boende och hur fan det nu skulle bli med mitt liv, vilket jag vare sig vet eller kan planera för i dagsläget (vilket suger, för jag är så långt ifrån carpe diem som man kan komma). Har börjat fundera i banorna en häst till nämligen, något yngre kanske, något hoppstammat, att utvecklas med på ett annat sätt än med B som ju mer är en läromästare i dressyr än en hoppkanon. Eller åtminstone låna en hopphäst ett tag. Tid har jag ju, råd också om jag bor kvar här, men eftersom jag inte vet hur livet kommer bli...

Blev annars uteritt idag, åt "fel" håll eftersom det är älgjakt överallt. Var jakt åt fel håll också, men gick inte i skogen, och var utspökad i allehanda reflexer och täcken, så hade jag blivit misstagen för en älg hade jag blivit rik.