Dag 9 - Mitt bästa hästminne

När jag var tio år så gick det två hästar i grannens hage, femtio meter från vårt sommarhus. På bilder nu kan jag se att det var två ponnier, varav den ena förmodligen var en haflinger, men när man är tio år är även två treåriga hingstbebisar jättestora.

Hästtok som jag var så nästlade jag mig in i deras hjärtan så till den milda grad att de kom rusande i full galopp varje gång jag ropade. Jag och min lillasyster kunde stå och klia dem och gosa med dem i timtal.

En var fux och den andra mörkbrun, så valet att kalla dem Eldfuxen och Svarten föll sig självklart för en tioåring som sträckläst alla Walter Farleys böcker.

I hagen brevid gick även ett sto med ett litet föl, men vad jag minns var det inte särskilt intressant.

Det var hur som helst den bästa sommaren i mitt liv, det var varmt hela sommaren, och de två hästarna var gosiga och väldigt varsamma med två små flickor, trots deras egen ungdom och kön.