Nu ska jag ha hopplektion. Veckans höjdpunkt. Sen ska jag till landet och hämta min nya bil. Veckans andra höjdpunkt. På söndag ska jag dressyrtävla. Veckans tr.. nä förresten, för första start är åtta, och gissa VEM som startar först, och gissa OM domarna är mer restriktiva med poängen i början av klasserna, och gissa OM jag måste vara i stallet halv sex för att hinna med allt?

Annars då?

I helgen har jag knarkat.

Kantareller.

Tog en ridtur på ett nytt ställe i skogen igår och såg lite kantareller här och var, så föreslog att vi skulle rida ut igen på em och plocka dem. Väl ute i skogen så insåg jag att det som vid en första anblick såg ut som lite kantareller här och där istället var MYCKET kantareller lite här och där.

Jag blev alldeles svettig av adrenalin till slut. Jag höll min häst, samtidigt som F satt på sin ponny med påsen och tog emot, från mig som stod bredbent över svampen för att skydda den mot sällskapsshettisen som var extremt nyfiken på vad jag gjorde där nere på marken och trampade sönder så mycket hon kunde.

När jag lyckats få upp så mycket jag kunde på ett ställe så skumpade jag med hästar i släptåg vidare mot nästa, för att komma dit innan shettisen hann före och trampade runt. F galopperade efter oss med påsen i högsta hugg, och min stackars häst galopperade efter mig där jag rände genom granar och över blöta mosstuvor så att blåbärsriset yrde.

Knark säger jag.

F som höll påsarna, följde efter mig så gott det gick, men hade lite svårt att styra sin ponny med händerna fulla, varpå ponnyn raskt skrapade av henne mot en låg gren och hon gjorde kullerbytta bak över ponnyns rumpa. Hon ramlar av i snitt en gång varje ridtur, så jag förhöll mig kallsinnig och vrålade bara "AKTA SVAMPEN!!!" varpå flickebarnet, som ligger på marken, men fortfarande sitter fast i båda stigbyglarna (hur man nu lyckas med det), stolt slår ut med armen och visar oskadda kantareller.

Till slut var jag tvungen att yttra orden jag aldrig trodde jag skulle höra mig själv säga: "Jag måste sluta plocka nu, för påsarna är fulla".

Fyra kilo svamp på fem minuters plockande.

Shettisen (som går med lös på alla ridturer), trampade ner minst lika mycket. Och oändligt mycket lämnades kvar.

Sen red vi hem, jag med två påsar gult guld i nävarna, F på sin ponny som var trött på att stå still i skogen och bara ville galoppera, sällskapsshettisen som var på sitt jäkligaste humör och skulle gå först till varje pris och vildsint fäktade undan alla andras försök att gå om.. och så min älskade lilla hund sist, lydigt knatandes tio meter efter oss andra, sakta skakandes på huvudet över kalabaliken.

Sen mötte vi i rask takt två bilar, fem människor och två hundar, vilket varje gång skapade kaos. Bilarna för att de kör i 180 knyck genom skogen, och vi hade ju både lös ponny och hund med oss som skulle förbi säkert, och människorna och hundarna för att F's ponny nu tog varje tillfälle hon kunde att bli "rädd" och snurra runt ett par varv.

Så vi red iväg till vår egenhändigt tillverkade terrängbana och körde slut på henne, sen red vi förbi pappa och lämpade av svampen, och sen red vi ner till ängarna och tävlade ett par varv, bara för att F's ponny verkligen skulle få sitt lystmäte av springande.

INNAN dessa två ridturer hade jag gått nio hål på golfbanan med pappa. Needless to say ville jag ligga kvar i sängen imorse.