Tilly "vilar" nu ett par veckor framöver, vilket i princip innebär att hon får stå två dgara, tömköras den tredje, och så enklare ridning den fjärde. Vill inte ställa av helt, dels för att det säkert kommer en tid på året då det är bättre att ställa av, och dels för att jag inte hör till dem som ger sin häst totalvila alls. På det här sättet tappar hon knappt i muskler och kondition, men får ändå vila huvudet från alla nya intryck och all ridning.

Jag insåg dock i onsdags att det hade varit bra att säga till om att havren skulle bort också...

Annars har jag nu bestämt att flytta Tilly, har velat fram och tillbaka eftersom detta nya alternativ inte heller är ultimat, och det innebär ju att när den perfekta platsen dyker upp så kommer hon få flytta igen. Å andra sidan verkar hon inte någon gång ha brytt sig om att flytta eller var hon står, bara matte är med verkar hon nöjd.

Nu kommer det bli ett privatstall med bara en tjej till hon, som äger stallet, och hon har fem andra hästar. Hon har egen uppfödning av PRE, och hästarna kommer gå i flock, vilket är mitt första aber. Detta dock enbart baserat på att Tillys förra ägare dels sa att hon absoluuut inte kunde gå med andra hästar, och dels att on absoluuuut inte kunde gå i större hage än typ 20*20 meter. Vilket jag ju vet inte är sant, för hon har funkat med precis alla hästar jag slängt ihop henne med, och det är ju en del nu vid det här laget, plus att hemma hade jag ju alla fem hästar i flock, och då gick hon på en hektar, plus att sommarbetet var på minst åtta hektar. Är dock kanske lite skillnad på flock med ston med föl, vad vet jag, jag nojar säkert bara.

Sen är det ju som sagt då bara hon och jag, vilket innebär att vi delar på alla pass, antingen in- eller utsläpp om dagarna. Lite mer låst blir jag då, jämfört med nu då jag kan betala för mockning och det andra om jag behöver. Men det går säkert att byta runt och greja, hon bor ju vid stallet. Detta ligger dessutom närmare än där hon står nu, inte närmare enligt Eniro, men närmare i verkligheten, eftersom jag slipper alla dödens trafikljus och fartkameror, plus att det är omkörbar 70-väg hela vägen (något jag gärna kallar för 110-väg).

Analyserat silage (halleluja!), torv att stå på och ridhus hundra meter från gården (stor anläggning med ridhus, träningar, ridbana och terrängbana) och ett superfint stall. Så det duger nog tills jag hittar den ultimata stallplatsen.