onsdag 7 december 2011

Alltså, man borde inte bli förvånad över mänsklighetens inneboende elakhet längre, men det blev jag. Stallplatsen jag valde till slut säger nu att jag inte får flytta in, eftersom "de hört så mycket skit om mig".

Låt oss gissa en gång vem som ringt runt till samtliga stall i södra Stockholm och förtalat mig?

Låt oss gissa hur lätt det kommer vara för mig att hitta en annan stallplats någonsin? (En gång skitsnackad, alltid skitsnackad)

Låt oss slutligen gissa exakt hur många gånger jag kommer skriva vad jag tycker om henne och hennes stallplats här på bloggen (så det hamnar högt upp på sökmotorernas lista) när ärendet till slut är avklarat?

3 kommentarer:

Birgittas hästsida sa...

Men herregud!!! Vad ska du göra nu?!?!

Detta stärker mig bara i mitt ständiga ältande om hur litet häst-Sverige är.

Finns tex sååå mycket jag inte vågar andas ett ord om på bloggen trots att det hade blivit myyyycket "intressanta" (harkel) inlägg men jag är rädd för hur det hade kunnat påverka mig (negativt).

Jag har mycket åsikter om mycket men tror inte det hade främjat mig alls om jag valde att lufta dom, tvärtom.

Men det är svårt att låta bli....

Trasselkvast sa...

TACK och lov så kunde jag få stå kvar där jag står nu, trots att de egentligen har fullt och har fyllt min plats. Annars vet jag inte.

Häst-Sverige är litet ja... tog hela TVÅ dagar innan det letade sig fram till mig genom ANDRA kanaler än just den här, och detta trots att jag sällan eller aldrig pratar med andra hästmänniskor eller ens har någon direkt kontakt med de andra i stallet mer än normal artighet.

Tvärr, får man väl säga, så har jag ett unikt namn, så det gör inte att gömma sig bakom Anna Svensson heller. Detta stärker mig ännu mer i min övertygelse om att man ska hålla sig anonym så långt det går, och låta bli ställen som Facebook o dyl.

Och nej, jag tror inte heller det främjar en att lufta åsikter även om man skulle vilja. Jag ska inte ens göra så som jag skrev ovan, hänga ut henne. Jag ska bara nöja mig med att avråda folk muntligen. Jag tror på karma, och hon kommer få sin del.

Birgittas hästsida sa...

Karma ja! Jag är övertygad om att de som någon gång behandlat mig illa får vad de förtjänar- har sett det måååånga gånger (underbart)!

Jag har ju också ett unikt namn (inte Karlsson då som jag ibland gömmer mig bakom ha ha) och är extremt försiktig med vad jag outar på tex Facebook, även pga mitt yrke.

En del människor förstår verkligen inte hur vissa saker de skriver om på fb kan skada dom- själv lägger jag nästan bara upp harmlösa bilder på hund och häst och länkar till bloggen.