tisdag 14 februari 2012

Var på föreläsning med John Hickey om mental träning på Runsten igår. Mycket trevligt initiativ, och intressant ämne, som föreläsarna dock lyckades göra rätt tråkigt och utdraget, enligt mig. Det de sa innan pausen hade jag lätt kunnat sammanfatta på två minuter.

Jag gick i pausen, dels pga tristess, men dels också för att jag lyckades hamna cirka två stolar ifrån stallplatshaggan, ni vet hon som krävde mig på så mycket pengar, och det tyckte jag ju inte var höjden av trevlighet direkt.

Innan dess hade jag varit i stallet och tömkört Tilly, som ärligt talat bara blir finare och finare nu. Det var ett tag sen jag tömkörde, och jag såg stor skillnad på bärigheten från förra gången. Hennes akilleshäl är dock fortfarande höger galopp, som lyckas vara bitvis rund och trevlig, samtidigt som hon helt klart inte bär sig lika bra där, och gärna faller in i korsgalopp eller bryter av. Hon är likadan med mig på ryggen, ställer sig gärna utåt och puttar mig inåt. Är inte helt säker på hur jag ska tackla det. Hjälper jag till så går det bättre, men jag vill ju att hon ska hitta sin egen balans. Antingen så rider jag henne och hjälper till tills hon byggt upp styrkan, eller så hjälper jag inte till och rullar bara på och "tvingar" henne att galoppera rätt. Hur skulle ni gjort?

Dagen innan, söndagen alltså, bjöd på perfekt väder, och det hade varit spöstraff på allt annat än uteritt, så det var vad det blev. Avslutade med en kort avcheckning på ängen, och hon var så fin så fin att jag var tvungen att tala om för mig själv att det räckte. Red till och med på tredelat bett (för lite extra kontroll under galopp på skogsväg...), och även om jag inte kan påstå att hon tog helhjärtat stöd på DET bettet så försökte hon i alla fall, och det räcker långt det.

Har för övrigt äntligen hittat ett bett som hon trivs med - ett rakt plastbett. Tyvärr är detta ett pessoa, vilket i sig inte spelar någon roll eftersom jag inte använder de små ringarna, men dels är det fult, och dels sitter de i vägen för remontnosgrimman hon tydligt föredrar. Det fanns bara pessoavarianten om man ville ha ett rakt på Hööks, så ska försöka hitta ett någon annanstans, gärna med fasta ringar också. Hon tycker hur som helst riktigt bra om detta, lägger alltmer tyngd på bettet och skummar trevligt under ridpassen.

Idag blir det uteritt igen, jag har en ledig eftermiddag och trots att vädret lämnar en del att önska så är det "varmt" och uppehåll i alla fall.

2 kommentarer:

Maja sa...

S: OJ va bra att du såg det! =)
Kollade i mina papper och såg att jag blandat ihop salt med RENT Na = då blir det fel! Ska genast ändra!

Maja sa...

S: Oh, glömde ju svara på din fråga om Nellys salt också!
Jag gick i mitt inlägg inte in på exakt hur mycket salt en häst gör sig av med när de ansträngs och svettas eftersom det är väldigt individanpassat och den mesta forskning på området är gjord på galopp/travhästar och är inte riktigt jämförbart med våra ridhästar.
En galopphäst kan efter ett lopp eller hårt träningspass ha behov av över 100g extra salt, och när Nelly fått givan på ca 60g har det varit när hon blivit riktigt svettig. Att tänka på också är att Nelly är en väldigt stor häst, som gör av med väldigt mycket energi (och så även salt) så fort hon är i rörelse.

Dessutom poängterade jag i inlägget att det är näst intill omöjligt att överdosera salt, så länge hästen inte har någon slags salt-ätstörning och kan äta det i stora mängder och utan att få dricka vatten. Har hästen inte fri tillgång till rent vatten kan för mycket salt under en längre tid göra arbetet för tex njurarna tyngre - men annars är det som sagt egentligen bättre med för mycket än för lite...