Igår fick jag äntligen rida Tilly igen, fast det var å andra sidan tidigare än vet hade rekommenderat. Jag förstår att veterinären ger allmänna råd om hur man vilar och sätter igång, men som nu tex så hade hon sagt en veckas hagvila, en veckas skritt och sen en veckas igångsättning. Men med en häst som Tilly, som var i full gång innan, som inte var särskilt sjuk, och som tycker det är döden att skrittas, så funkar ju inte det upplägget. Hon har nu stått i två och en halv vecka, vilket inte är särskilt mycket om man ser till förlorad kondition eller muskler, och därför tror jag att både hennes huvud och hennes kropp mår bäst av att gå upp i normalt arbete relativt omgående.

Jag menar inte att jag ska sätta mig och rida ett stenhårt dressyrpass imorgon redan, men hon kan gott gå i alla gångarter och hon kan gott gå i korrekt form. Det är vad jag TROR i alla fall, och något beslut måste jag ta eftersom jag inga prejudikat har.

Jag har även ridit vit c-ponny i ett par dagar nu, och det har varit... lärorikt, men mest sorgligt faktiskt. Detta är alltså en korsning (connemara/halvblod tror jag, men ser mest ut som en grov arab), på omkring tolv år. Ponnyn är i sig en väldigt stressad häst, han har kommit till ro i detta stall som har extremt regelbundna rutiner och endast två hästar i varje hage, men det är fortfarande mycket långt kvar. Det är den tunnaste ponny jag sett som inte varit direkt vanskött, och nu när han börjat äta ordentligt så har han lagt på sig ganska snabbt, men även där är det en lång bit kvar.

Den hade jag alltså förespråkat tömkörning av i första hand, men eftersom han är så stressad så springer han bara och man kommer alltså inte åt honom ordentligt från backen. Han bör jobba, för att bygga muskler och ha något att ta av. Han kan inte stå still, han flyttar sig inte för tryck, han går rakt över en och han reagerar med att köra huvudet i vädret så fort man rör tyglarna. Jag har alltså jobbat lite från marken med start/stopp, backa när jag gör det osv. Sen har jag suttit upp och arbetat honom i stort sett uteslutande i skritt, med gramantygel för att vägleda honom neråt.

När ägaren rider så ser han väldigt flashig ut, han har en helt otrolig gång i sig själv, och han bär sig själv väldigt fint trots avsaknaden av muskler. Har tyckt att han varit för hög i nacken, men inte reflekterat vidare över det. Nu förstår jag dock varför, för ägaren måste i princip sitta och dra ihop honom, jag hittar ingen annan förklaring. Han går inte att rida ner i form på fem minuter, och hon är definitivt inte så skicklig, så det enda jag kan se händer är att hon drar in hans huvud mot bröstet med våld, och sen har han fortfarande kvar nacken där upp eftersom han ju inte är på tygeln alls. Det har tagit mig omkring 40 minuters skrittjobb varje gång för att få honom att överhuvudtaget slappna av och acceptera den lägre formen (som givetvis är väldigt ovan för honom). Travarbete är inte att tänka på, försöker jag ta upp honom i trav så slår han först ifrån sig, och sen är det lögn att hålla reda på bogarna eller farten, eftersom han dels inte lyssnar för sidförande skänkel, och dels bara springer ifrån bettet.

Har provat hack också, men det gick inte alls. Sorgligt alltså, eftersom han ridits/rids helt fel, och alltså inte alls får den ridning han behöver för att kunna bli ridbar (vilket han ju alltså knappt är i dagsläget). Grymt flashig ponny, som skulle behöva extremt tråkig grundläggande ridning i ett par månader framöver för att få rätt förutsättningar, och han SKULLE kunna bli jättefin, det skulle han, men inte med denna ryttare. Dels är hon inte tillräckligt duktig, dels är hon inte tillräckligt tålmodig, dels är hon för stor (och över 18), och dels vill hon hoppa, och det är inte riktigt denna ponnys forte kan jag säga. Plus att jag inte tycker att hoppning, eller en galopp skulle vara några inslag i hans ridning alls, eftersom han stressar så mycket som han gör.

Hade jag tid och lust skulle jag kunna lägga det på honom, men saknar båda. Han har faktiskt gjort framsteg bara under dessa få dagar, vilket främst märks i hanteringen från backen, då jag är mycket lugnare än ägaren. Men då ska jag ju i såna fall ensamt rida honom för att få konsekvens i ridningen, och som sagt, tid och lust...