torsdag 17 maj 2012

Okej, lite kort om gårdagen då. Eftersom tidigare planerade återbesök hade blivit inställda, framflyttade och fan vet allt så höll jag in i det sista tummarna för att veterinären faktiskt SKULLE dyka upp på beställd tid. Eftersom veterinären som sprutat tidigare inte kunde så blev det istället hennes mentor Chris Johnston som fick äran att spana på Tilly när hon sprang på volt.

Berättade om förra året och om den behandling som hon fått i år. Konstaterades att hon inte var halt per se, men han trodde ändå inte hon var helt hundra och frågade hur mycket jag var villig att ställa upp på hästen. Något konfunderad tyckte jag att det fanns väl inga gränser så länge hon blev bra, varpå han sa att vi istället för att spruta om skulle prova något annorlunda. "Vi skriver ett kontrakt du och jag" sa han på sin svengelska, "där du lägger ner minst tre och ända upp till sex månader, och om det fungerar så är du skyldig mig en flaska champagne". Hans anledning till att INTE spruta om var att då måste hästen stå ännu mer och förlora ännu mer muskler och kropp. Bättre att sakta sätta igång henne, bygga upp henne och ge hennes kropp bättre förutsättningar och styrka, se om det hjälper, och om det inte gör det så kanske man sprutar om då. Att skritta henne vidare var ingen idé, heller inte att rida henne, utan hon ska tränas upp helt enkelt.

Således lyder schemat som följer: Skritt i vatten två dagar i veckan. Vilodag efter varje, och så tömkörning i alla gångarter tre dagar i veckan. Muskeltillskott Vadhettedetnu och Kraft Protein Plus. Detta i tre månader. Återbesök om fem veckor för att se om det blir någon skillnad.

För mig känns det här upplägget oerhört mycket bättre än att spruta/skritta/vila. Jag får ett syfte med träningen, ett mål att sikta på och förhoppningsvis får det effekt på hästen. Tilly har känts väldigt avslagen den senaste månaden, och lever mest bara upp när hon får åka iväg och jobba på bandet, och därför känns det också jättebra att sätta igång och jobba henne. Utöver muskeltillskott och hyaluronsyra (för lederna), ska hon även få Djävulsklo.

Vad som också känns oerhört positivt för mig är hur väl hon svarar på den behandling hon får. På bandet tar hon i för kung och fosterland och jobbar som man ska. Efter bandet får hon ultraljudsbehandling i de ömma områdena på ryggen. Hon har alltid varit kinkig med borstar och täcken på ryggen, men mer så nu sen hon mist sina muskler. Igår blev hon skitsur när tränaren gnuggade henne över ryggen, men 45 minuter ultraljudsbehandling senare så vickade hon inte ens på ett öra när hon provade att gnugga igen, SKITHÅRT. Det gör ju också att jag tycker och tror att det här faktiskt inte är så allvarligt som man kanske trott ibland, det kan helt enkelt bara vara så att det är såhär det är, vi börjar om lite från början, och när vi är klara är det bra igen.

Tre månaders tömkörning är dock inget som jag ser fram emot med större förtjusning tyvärr, jag känner mig själv och vet att jag kommer bli utled. Tilly också, men tre dagar i veckan borde vi kunna variera oss tillräckligt under. Tur att jag bokat in en dags tömkörningskurs om tre veckor...

Som TUR är under tiden, så har jag H att rida, och det är så himla kul att ni anar inte (Siri, får jämt dåligt samvete när jag skriver om henne här, känns som att jag stulit henne från dig, men visst var det så att du ändå bestämt att du inte hade tid?)

Om jag har ännu mer tur får jag låna med mig H som sällskap till Tilly på landet, annars lutar jag faktiskt åt att jag stannar kvar här med hästarna... har dock inte dragit det med sambon än, så är inte något bestämt. Två månader på landet är annars sagt.

H ska ikväll få gå sin första hopplektion, något som är en aning tidigt för henne, men vi ska å andra sidan bara vara med under uppvärmning och framhoppning, och det borde inte bli alltför svårt för henne. Jag är så glad över att få rida henne, det är fantastiskt utvecklande även för mig som ryttare. Innan henne ska jag rida PRE-stoet på lektionen innan, sen hoppa av och bara byta häst rakt av. Två fundamentalt olika hästar som kräver stor skillnad i ridningen, men det är kul!

2 kommentarer:

Birgittas hästsida sa...

Men VAD är det för "fel" på Tilly?

Låter ju som en väldigt lång konvalescens.

Trasselkvast sa...

Inflammation i korsryggen, och eventuellt i bakknäna. Helt vanlig idrottsskada således, men eftersom den kommit tillbaka på samma ställe sen förra året, och hon tappat så mycket under vilan, så får hon lååång uppbyggnad för att kroppen ska hinna med att stärka sig. Typ så.