Jag. Är. Så. Trött. på det här med att det ska vara fel på hästar hela tiden...

Jag har varit på jobbresa, under vilken Tilly fick stå på rehabet för att intensivjobbas. Medans hon var där så fick hon även en genomgång av rehabets tillhörande fysioterapeut, som dels ordnade upp hennes snedställning, och dels konstaterade att hon tyckte minsann att hästen hade kotledsinflammation, och kanske glidledsinflammation också, och att de här problemen med rygg och rumpa bara var sekundära.

Åååååh du milde tid! tyckte jag, orka! Iväg till Edeby för röntgen (det positiva är att nu är hela hästen röntgad, utom frambenen, utan den minsta röntgenförändring), där de raskt konstaterade kotledsinflammation och behandlade för den.

Vafan då! Förmodligen har hon gått med denna inflammation mer eller mindre, ända sen innan jag köpte henne. Hon ÄR ju böjd och genomgången efter alla konstens regler, varför i hela helvete har ingen annan av de tre veterinärer jag haft att titta på henne tänkt den tanken? Ska det krävas något så "enkelt" som en fysioterapeut för att konstatera detta? Kan inte mycket klandra Chris faktiskt, JAG har ju sagt att hon har ont i ryggen, och han har givetvis litat på detta och tidigare veterinärers omdöme och utgått från det.

Dessutom så försökte jag beställa tid för sagda fysioterapeut redan första gången i februari, men då kom veterinärbesöket i vägen, och sen har det ju rullat på... Så nu står jag här, med en häst som inte gått ordentligt sen februari, som om hon blivit behandlad i benen redan då varit fullt igång och ridbar nu, och jag hade kunnat rida tävlingssäsongen precis som jag planerat den. Hon har fallit ur å det grövsta, eftersom hon helt tappat sugen den senaste månaden och tyckt att livet varit piss.

Det positiva är dock att det syns och märks på hela hästen att hovbehandlingen gett effekt. Hon är pigg och studsig och verkar allmänt nöjd med livet. Idag var vi på sadelprovning för Sharpman, och jag fick rida lite (!) och hon kändes väldigt nöjd och avspänd och frustade hela tiden.

Sadelprovningen gick dock inte riktigt som väntat... Jag trodde de skulle döma ut min dressyrsadel som ju är utprovad till B, och hylla hoppsadeln som är utprovad till Tilly. Nehej, då duger dressyrsadeln alldeles utmärkt med padd under, och hoppsadeln (som är köpt NY för dyra pengar för ett år sen) ligger katastrofalt och de kunde bara inte fatta hur den kunnat passa. Den HAR passat, det vet jag, men hon har fallit ur och tappat ryggen. Troligtvis kommer den dock inte passa sen ändå, för hon har ändrat sig så mycket, roligt roligt att köpa en ny IGEN...

Så nu ska vi på återbesök den 20e, tills dess går hon på vattenband två gånger i veckan. Vid - förhoppningsvis - konstaterad friskförklaring så får jag utöver det galoppjobba uppsuttet två gånger i veckan och tömköra två gånger i veckan. Så då är vi väl igång igen någon gång omkring hösten 2015.