onsdag 15 juni 2011

Red ännu en ny runda (för Tilly, JAG har ju ridit den förut) igår, på skogs/grusvägar och sen öppna gärden. Trav på alla vägarna och sen galopp på gärdet som var nyrivet, så kände inte att jag kunde förstöra något, annars är jag som sagt verkligen inte den som rider på gärden den här årstiden.

Vi mötte: kor, kobebisar, hägrar, rådjur och en räv.

Tilly var rädd för: kor, kobebisar, hägrar, rådjur och en räv.

Mest rädd blev hon för kalvarna som glatt sprang fram mot staketet när hon kom, varpå Tilly gör ett halvt varv i luften, ramlar ner i diket bakom, blir rädd för DET, varpå kalvarna blir rädda och springer från staketet, så hon blir rädd för dem igen och inte vet vart hon ska gå och tvärstannar på vägen och blåser som en dinousarie. Jag har nämnt att jag rider med väst och halsrem jämt va?

Hunden var inte rädd för något och jagade inte ens rådjuren, men räven hade han gått efter om han hade fått. Det fick han ICKE, jag är trött på skabb nu.

Skulle egentligen ner mot sjön för att galoppera på en fin och lång stig som finns där, men den hade de kört timmer på och fyllt på hålen i med grov sten, så den gick knappt att skritta på, därav galoppen på gärdet istället. Är "min" bonde som äger det, och det är egentligen tre gärden som sitter ihop, och ibland är det samma sak på dem och ibland helt olika, men i år är det vall på två av tre gärden, varpå galoppsträckan blev någon kilometer. Tilly fick cantra neråt och sen fick hon gå så fort hon ville tillbaka, och det var fort vill jag lova. Mellan varje gärde är en rand med gräs, och nu är det ju gräs på båda, men det här gräset är en annan färg, och det tog Tilly världens jättesprång över.

Sen lång och låg trav halva vägen hem tills vi kom till korna igen, som när vi gått bortåt gått långt iväg på gärdet, men som nu gick precis vid staketet, och det var också anledning till dinousarie-fnork och sidsteppande. Korna som går precis här hemma vid hagen är inte farliga (längre), men detta är ju inte SAMMA kor, hallå! Eftersom i stort sett alla grusvägar och stigar är av typen "taggtråd på ena sidan och djupt dike på andra" är sidsteppande inte en gångart jag uppmuntrar.

Men hon är så ROLIG att rida just nu, framåt och ambitiös, och SÅ trevlig att rida på hacket. Stabil och taktfast; möjligen något för låg och lite mycket i handen, men hellre det än teleskophals, på detta sätt bygger hon åtminstone muskler på rätt ställe. Med bett hackar hon gärna lite och lägger ingen tyngd alls i handen, så för MKT tyngd ser jag ändå som positivt. Just NU alltså.

4 kommentarer:

Birgittas hästsida sa...

Jag rider en del på hack och tycker att det bland vissa har oförtjänt dåligt rykte.
Både denna och föregående häst har gått hur bra som helst med hack.
Tycker det är jättebra att KUNNA rida på hack, om hästen tex får en skada i munnen.

Trasselkvast sa...

Jo, jag vet att du gör det, och särskilt i hoppningen har jag förstått. Jag tycker det verkar som att de flesta använder hack för "slöridning", dvs bara ut och skritta en sväng på långa tyglar, och då kan man ju lika bra rida i grimma. Men som jag ska skriva senare idag så går det till min förvåning alldeles utmärkt att rida dressyr på också.

Maria sa...

sv: Vad häftigt att få se polo på så nära håll! Det är det ju inte alla som för möjlighet till. Är det överklass som det sägs vara?!

Birgittas hästsida sa...

På förra hästen hade jag GÄRNA tävlat MSV dressyr på hack om det bara varit tillåtet. Hon hade ju tungfel (sprang ofta med hela tungan utanför munnen- såg GRÄSLIGT ut) men med hacket gick hon superbra och med tungan I munnen.

Archie är inte precis dressyrriden på hacket men det hade säkert inte varit några problem eftersom han går fint i form både när jag rider ut och rider fram till mina hopp-pass.