söndag 16 januari 2011

Har haft så vansinnigt mycket att göra på jobbet att jag inte hunnit skriva blogg på över en vecka (listan räknas inte, för den skrev jag allt i förväg på och tidsinställde).

Hur som helst så har veckan varit ganska lyckad ur rid- och hästsynpunkt; har lyckats ta mig/oss till ridhus tre gånger, och det är ju bra eftersom alla andra pass i princip består av skritta-ut.

I måndags var det dags för ännu en dressyrträning, som gick LÅNGT bättre än den i fredags. Prinsessan tog bara fem minuter på sig med hattande och fnattande, och resten av tiden gick hon som en dröm, i fin form, och med STEG! Värdigt en gp-häst allra minst, nej då, men potential finns där, sanna mina ord.

Tilly har ju inte ett uns dressyrblod i sig, det är bara hopp och fälttävlan så långt man kan se, men LA räcker hon ju till hur som helst, det gör väl i och för sig ALLA hästar. Jag var så oerhört nöjd efter det passet, jag slutade till och med en kvart för tidigt eftersom jag ville sluta när vi låg på topp, och var sen helt lycklig resten av kvällen, och ville bara gapa ut hur mycket jag älskade min lilla häst.

Sen var vi till ridhus i torsdags också, men då hade hon fått stå helt i två dagar eftersom jag inte hann för allt jobb, och det passet får man väl kanske lägga till handlingarna som "avrastning" snarare än ridning, men hon hade kul i alla fall, och det får väl duga.

Och så var vi till ridhus idag också, och utanför ridhuset var en traktor i full gång med grävande och gasande hela tiden. Tilly brydde sig inte ett smack om traktorn, men det gjorde vår ridkamrats häst, och Tilly brydde sig MYCKET om vad HAN gjorde, och flög därför i luften med jämna mellanrum när han satte igång. Såna skutt som hon fick till idag är jag inte så himla förtjust i när jag sitter i dressyrsadel...

Men hur som helst så gick passet lysande för övrigt, för hon släpper skuttandet omedelbart när hon "är klar", och sen gick hon som en liten klocka. Jag kunde utan problem sitta ner i traven och trycka på henne utan att hon föll isär, och sen plocka ihop henne igen utan att hon protesterade. Galoppen är fortfarande ett katastrofområde, dock mest beroende på att hon helt enkelt inte orkar än. MEN, hon galopperar i alla fall, även om det blir lite Hawaii över det hela, och det är det viktigaste.

Med B var jag så van vid att han gärna gick i en lite högre form, och att jag skulle försöka sänka honom, att jag lätt faller in i samma tänk med Tilly. Men hon å andra sidan trivs bäst i en låg form, och bör ju därför plockas upp lite, för att det inte ska bli för statiskt och svårt att reglera. Jag blir lite glad varje gång hon söker sig neråt, innan jag kommer på mig själv, och inser att stödet släppte, och så får jag driva upp henne igen. Den formen klarar hon nu av att ha i traven, men inte i galoppen som fortfarande får gå i unghästform, annars blir det bara skuttigt och stretigt. Men eftersom hon går så fint i traven, kommer det hjälpa henne att även orka i galoppen efterhand.

Det blev ett sånt himla skuttande i galoppen idag när den andra hästen reagerade på traktorn, och varje gång hon skuttade så bytte hon galopp. Alltså testade jag, mest på skoj, att se hur hon reagerade om jag faktiskt BAD om ett byte. Gjorde det förvisso enkelt med snett igenom, och sen byte i hörnet, men det var KLOCKRENT och precis på hjälpen. Så hon KAN, och någonstans där under så finns det nog en liten dressyrhäst också.

Min plan var att leta upp en liten lagom LC i typ slutet av februari, början av mars att ha som mål att se fram emot, men det FINNS inga tävlingar. Överhuvudtaget. De första som är tillräckligt nära och med rätt klasser går i slutet av april, början av maj. Helt värdelöst, jag vill ju testa henne lite mer innan jag bestämmer mig, och hinna med ett par tävlingar, men finns det inga så finns det inga. Känns som att arrangörerna safear lite och utgår från att vintern kommer bli lika lång i år som förra året...

Inga kommentarer: